Stillastående

Ja. stillastående menars inte med Gunnar. Som han breder ut sig. Man kan varken se zinkbaljan eller kolonifruen. Hon anas lite till höger i djunglen.

Vilken växtkraft. Jag får flytta flera av växterna som växer under Gunnar till nästa år. Får avsätta hela hörnan till honom. Men det gör inget för det är härligt att ha en så ovanlig växt.

Detta ska föreställa en Spindel-Dalia. Köpte den i år och räknade med att den skulle växa sig stor. Men, men är det vädert eller jorden eller jag?

Denna röda Dalia som jag har övervintrat vill heller inte. Förra året var det högre än staketet. Men den har ju lite mer tid att växa så vi får se.

Inget varar ju evigt så jag bytte ut Penséerna mot Spikklubbor. Små taniga men jag tror på dom.

Här är det växtkraft i alla fall. Mina frösådda Prydnads-Majs och Kängeruräppel växer så det knakar. Kan bero på extra god jord som köptes på återvinningsgården, alltså finaste kompostjord. Där ska jag köpa min jord nästa år också.

Dålig bild men Blomsterbönan når nästan helt upp till toppen av pilkonen.

Här växer det långsamt. Det var snigelbitmärken på bladen så jag fick flytta min ena sniglfälla till Vaxbönorna. Tagetesen fick jag av min snälla syster som frösår även hon. Hon har en fantastisk trädgård som jag ska visa i ett eget innlägg senare.

Jag ska inte klaga på Isbergssalladen heller. Se vad fint huvuden börjar att samla sig.

Plocksalladen är också stor och det blir skördat hela tiden. En tacksam växt att ha.

Och Månadssmultronen ger också bra skörd. Nu känns överskrifften inte helt riktig. Men som det brukar vara i trädgårdar så är det något som växer och något som står still.