Ett härligt hörnskåp som jag köpte på loppis någon vecka innan jul. Har letat länge efter något liknande. Nu stod det där för endast 100 kr.
Färgen är helt OK. Skåpet slukar massor med saker och står där det innan var en öppen dörr. Dörren förpassades ner i källaren. 
Lite dekorationer ska det till.
Med konstgjord gran såg det så här ut på julafton, innan alla julklappar kom på plats.
Nötter och mandariner i gamla bakformar. 
Än är det lite färg kvar. Men det är vemodigt att bädda ner växterna inför kylan som ska komma. Men det är ju inget nytt det sker varje höst.
Har fått granris från min gode vän A så nu är Gunnar också nerbäddad. Nu hoppas jag att det går lika bra som förra året och Gunnar överlever frosten. Det är ju en tropisk planta så det är ett under varje gång den gror på våren. För säkerhetsskull täckte jag över dom amerikanska blåbären också. Nu ska det planeras inför nästa år, det är det bästa med vinter tycker jag. 
Lillan har blivit stor. Nelly blir 20 år idag. Jag säger grattis och önskar dig ett gott och långt liv. Du rusade ut i livet, föddes med segerhuva bara 10 minuter efter att jag kom till BB. Har varit snäll, tyst, envis och lite gnällig ibland. Konstnärlig som få och som nu virkar världens sötaste sköldpaddor. Men vad jag älskar dig och din storasyster. Mina största skatter i livet + barnbarnen som nu är dom små. Är så lycklig att få tillbringa kvällen med att fira dig hos pappa. Jamådeleva. Hurra hurra hurra. 
Kan man ha större rikedom än två så söta och friska barnbarn? Vadå livets efterrätt har jag tänkt många gånger, men nu fattar jag. Precis som mina barn får dessa trollungar mig till att kunna leva ett rikt liv trots sjukdommar och mög. Jag är kär i dom båda. Är så glad att dom bor nära mig så jag kan hjälpa det lilla jag kan. Hoppas att alla får vara krya för evigt.
Det tar tar flera timmar innan mitt hår blir tort. Ibland får jag blåsa det lite, och det är inte det bästa för håret, jag vet. Men har man en tid att passa så är det tvunget. Här satt min älsta dotter vid köksbordet och fotade i smyg. När jag fick syn på blixten trodde jag att fönen började brinna, det luktade brännt i förvägen för det hade fastnat hår i fönen. Jisses vad rädd jag blev.
Jag fick ett medelande i början av augusti att jag hade vunnit första pris i en tävling i tidningen Mama. Fint tänkte jag och cyklade ner och hämtade min låda på posten. Den vägde över 7 kg, och den var skadad såg jag. Väl hemma upptäckte jag att något av innhållet gått sönder och runnit ut och förstört korg och andra grejor. Jag reklamerade det på posten. Mitt i semestertiden som det var, gick allt helt galet. Den ena gången efter den andra fick jag åka ner och prata med vikarier och efter lång tid kom chefen tillbaka och kunde hjälpa mig. Ett telefonsamtal senare fixade han en ny sändning till mig. Och i dag kom paketet som nu vägde 12,8 kg. Lite extra varor som kompensation var ju inte för mycket tycker jag. Jag är naturligtvis jätteglad för min vinnst, nu har jag grejer för lång tid framöver. Jag som aldrig brukar vinna, tänka sig första pris.
Dagens skörd. Jag har gett bort lika mycket vaxbönor som det syns på bilden.
Amerikanska blåbären har vi plockat mycket av i år. Jag fick 3 plantor av min syster och svåger förra året. Nu verkar det som att dom har etablerat sig bra. Den som älskar bären mest är Mille som smaskar i sig med välbehag.
Vaxbönepyramiden som det bara dräller fram bönor i. Det är det mest tacksamma man kan odla. Gott till allt (kanske inte bruna bönor).
Grönskan är intensiv just nu.
Solen blekte bort texten på min skylt som bjuder in änglar i kolonien. Jag har pratat med tjejen som har gjort den och hon ska bättra på den senare. Jag glömde att lackera den så felet är mitt. 
Den lilla mårbacka pelagon som G fick av mig i våras har vuxit sig stor. Med 11 -12 blomster och några knoppar visar den att den trivs perfekt i växthuset.
Även liten kan har stor blomst.
Här syns växthuset från kryddlandet. Uteplanteringsplats, så mysigt.
När så min syster blir trött kan hon lägga sig i sitt blomsterhus och bara njuta. Hoppas att hon tar sig den tiden, kanske tända ljuslycktorna och bara vara en stund.
Pysalis bildar nästan en gardin. 
Hon är fantastisk på att göra instalationer i trädgården. Kransen på staketet har hon bundit.
Spännande att kika in under buskar och blomster.
En gammal korg hängande i en buske. Man kan hitta mer och mer om man står och titta.
Den rostiga trampsymaskinen är ju vacker i sig själv, men med växtlighet blir det underbart.
G fick några Lejonöra plantor av mig och lyckades med att få dom nästan upp till taket av lekstugan. Mina blev inte till något, så nu hoppas jag att det blir ett par frö till mig till nästa vår.
Afrikaslilja är nog hennes stolthet. Det kan jag förstå för den är underbar även när den inte blommar.
Vid ingången till växthuset. Hennes frösådda tagetes så fina och skira.
Blandad kompott av blomster
Kängeruräpple är också en planta som G fick av mig. Och som synes har hon gröna fingrar. Det är en härlig upplevelse att gå runt i hennes och T´s trädgård och kolla. Tack för titten säger jag. 
I går passerade räknaren 3000 unika besökare på min lilla blogg. Mer än jag någonsin förväntat mig. Just nu blir det inte så mycket kolonigöra för jag sitter här med min stackas tå och förbereder till bodagarna. Men nog ville jag cykla ner till paradiset i morse med medhavd frukost. Hoppas på att det blir många fler tillfälle till det under hösten. Kan någon fatta vad fort sommaren tog slut. Varje vår tänker jag att det är en halv evighet till hösten, men tji fick jag för nu är vi här vid starten till lövfällning och kala träd och kyla och .................. Men men man får göra det bästa av det och tända lite ljus och hygge sig med att läsa några böcker om trädgård och växttipps. Allt börjar om igen. Det är charmen med livet enligt mig. Det och mina barn och barnbarn som jag älskar över allt annat. Lyllos mig att alla är friska och har det bra. 
Varför händer vissa saker? Finns det någon mening med att jag ska sitta här i min lägenhet i veckor kanske? Jag tillhör dom människor som alltid går barfota sommar som vinter. Nu var oturen framme och jag sparkade in i en bordskiva som tillfälligtvis låg på golvet i mitt syrum. Man tror ju att man ska få dåndimpen och svimma och joddla ihjäl sig av smärta. Först trodde jag att tån var bruten men nu mistänker jag att det ¨bara¨ är en kraftig förstukning. Jag har brutit tårna ett par gånger så jag tog inte till läkaren. Han kan inte göra något änndå (gipsar inte tårna), Ringde till I som var snäll och kom och lade ett stramt omslag. Jag kan nu hjälpligt ta mig fram med hjälp av en krycka. Men detta har jag inte tid med det är ju snart Bodagarna. Men det klart jag kan sy och sticka lite mer när jag bara kan sitta. Som sagt ska jag försöka finna mening i varför, men jag är otroligt glad över att jag har mina barn som hjälper mig med det som jag inte kan just nu. 
