Stora handlardagen

Fy vad jag inte gillar att julhandlar. Men vi var smarta och stack tidigt in till stan för att inhandla all julmaten. Man borde skämmas som man vräker i vagnen. Man kan ju inte bli mer än mätt eller? Måste man ha allt? Jag blir så trött på mig själv som låter mig sugas med. Nästa år ska det inte bli så här (hur många gånger har jag inte tänkt så)? Jag tänker på alla uteliggarna och dom hemlösa särskilt i kväll när vinden viner runt knuten. Varför görs inga galor för våra egna som har det svårt? Alla barn som har en fattig och otrygg jul, ensamma gamlingar, psyksjuka som lämnas vin för våg, jag önskar av hela mitt hjärta att jag kunde göra något för att sprida lite ljus i eländet. Det käns som om det är de fattiga som ska hjälpa dom fattiga och dom rika samla på kistbotten åt sig själva. Men detta är ju inget nytt, så har det varit i eviga tider tyvär. Det ska nog mer än en jordbävning till för att skaka om mänskligheten. Konstigt nog tror jag på godheten och dom goda tankarna.Jag undrar bara vad lilla jag kan göra?